Tvestjärtar gillar inte ljus och håller sig därför gömda dagtid, gärna i trädgårdar intill hus. De gillar mörka, trånga och fuktiga platser. På kvällen och natten kommer de fram för att söka sin föda. De flesta arterna är allätare men några är enbart växtätare och några är parasiter.
På hösten så försöker tvestjärtarna bilda par; hanne och hona. De övervintra tillsammans och innan vintern med sina minusgrader kommit, så parar de sig. Tidigt på våren så sparkas hannen ut av honan.
Deras kärleksnäste kommer nu att omvandlas till en barnkammare. I barnkammare lägger honan ungefär 50 ägg. Tvestjärthonan är en god mor och tar väl hand om sin avkomma. Barnen (avkomman) kallas för nymfer i sin utveckling mellan ägg och vuxen individ. De är då gula eller ljusbruna.
På sensommaren och hösten lämnar de sin mor och sin jordhåla och söker sig upp i fruktträd och bärbuskar. Det är då de blir synliga. Ett gynnsamt år då 20 mammor (20 x 50 = 1000) på en villatomt lyckats bra så kan de upplevas som väldigt många. Tvestjärtar förekommer över hela vår planet med inalles ungefär 1900 arter. I Sverige finns 4 arter. Tvestjärtar kan flyga. Tången använder de främst till försvar men även till andra grejer. Tvestjärtarna är nyttodjur som gärna äter olika slags skadedjur.
