Vandringsduva Ectopístes migratórius är utrotad. Det var vi människor, som utrotade den. Vandringsduvan var en fågel som hade ett behov av att flyga många tillsammans, i enormt stora flockar. Vandringsduvan var en flyttfågel. Vittnesmål från 1866 berättar: En flock flög över södra Ontario. Den var 1,6 km bred, 480 km lång och det tog 14 timmar att passera området. Troligtvis så var det 3,5 miljard individer, kanske alla individer som fanns, i en flock! Två grejer gjorde att den dog ut: i) habitatförstöring och ii) jakt.
i) Före 1850 innan nybyggarna, bl.a. européer, kom till USA så bestod de centrala delarna av prärie. Vandringsduvan habitat/hem var på prärien. Ett habitat är en plats där organismer kräver att få leva och bo. Nybyggarna förstörde prärien och gjorde om det till jordbrukslandskap istället. Vi förstörde vandringsduvans habitat/hem.
ii) På 1850-talet fanns det mkt slavar i Amerikat. Det fanns ett behov av billig mat till slavarna. Det fanns många vandringsduvor; de var ätliga och de var lätta att fånga. Jakten gjorde så att antalet vandringsduvor minskade. När flocken nått en kritisk nivå, kollapsade arten.
Vandringsduvan, Martha, levde i fångenskap på Cincinnati Zoo. Hon var troligtvis den sista av sin art och dog 1 september 1914.
