Utöver Lönn Acer platanoides så finns även Naverlönn och Tysklönn i Sverige. Alla tillhör de familjen Kinesträdsväxter där även Hästkastanj, Litchi och Rambutan ingår. Lönnens blommor slår ut innan lövsprickningen i april-maj. Blommorna är gula till gulgröna. De är så många att hela trädet ser gulgrönt ut. Blommorna har 5 kronblad och 5 foderblad. Lönn bjuder insekterna på rikligt med nektar. Nektarn avsöndras från en nektarskiva i blommans botten. Insekterna är viktiga för de sköter om pollineringen av lönn. Efter pollinering så växer det fram en klyvfrukt, de s.k. näsorna ur blommorna.
Alla angiospermer (blommande växter) har frukter. I fallet lönn så är näsorna frukten. Det finns många typer av frukter. En typ av frukt är nöt. Näsorna är en nöt. Det är svårt att typifiera frukter, alltså bestämma vad de ska vara för typ av frukt. Många försök har gjorts. Nu gällande definitionen för en nöt är följande: det är en frukt som har ett hårt, torrt, skal som inuti innehåller ett frö. Dessutom, krävs det, för att få vara en nöt, att hela frukten lämnar växten. Inte bara fröet. Tänk på en hasselnöt, det är en typisk nöt. Kokosnöt, äpple, apelsin, gurka och tomat är också frukter men inte av typen nöt.
Bladen är kala och spetsflikiga. Lönnen blir 30 m som högst och upp emot 1 m i diameter. Den blir sällan över 150 år. En stor lönn i Sverige växte vid Alsike gästgivargård i Uppland. Då den dog 1938 var den 27 m hög och hade en omkrets på 5,5 m. Gamla svenska namn på lönn är, lyn och løn. Lönn är tvåbyggare precis som oss människor. Att vara tvåbyggare betyder att några träd får vara hannar (blommorna på trädet har bara ståndare) och några träd får vara honor (blommorna på trädet har bara pistill). I honblomman finns också staminodier. Det är sterila ståndare som i evolutionens gång förlorat sin förmåga att producerar pollen.
Lönn är i Sverige en sydlig art. Den finns i större delen av Europa och västra Asien. Lönn vandrade in i Sverige för ca 7000 år sedan, under den senaste värmetiden.
Lönnträ är hårt och slitstarkt och har därför haft många användningsområden t. ex. som slädmedar. Dessutom har det använts till fiollådor och möbler eftersom träet blir vackert då det poleras. Saven kan kokas i några timmar så att det mesta av vattnet dunstar. Det som då finns kvar i botten på kastrullen är lönnsirap. Om ytterligare vattnen dunstar så bildas lönnsocker. Förr använde man barken till att färga tyg.
På hösten angrips lönn ofta av Lönntjärfläck (https://wordpress.com/block-editor/post/biologgen.wordpress.com/175). Det är en svamp som bildar svarta fläckar på bladen. En annan svamp bildar gråa fläckar kallas för Lönnmjöldagg. Många larver från ordningen Lepidoptera (Fjärilar) livnär sig på lönnens blad. Det finns också ett kvalster Aceria pseudoplatani (svenskt namn saknas och kvalster tillhör klassen Arachnida (spindeldjur)) som bildar galler på undersidan av lönnens blad. Många försök att förädla och förändra lönnens utseende har gjorts, framförallt bladen. Två personliga favoriter är ”Dissectum” som har en snygg form på bladen och ”Princeton Gold” där bladen är vackert guldgul.
Du skriver att lönnen Dissectum har vackra blad och att Princeton Gold har vackert guldgula blad. Jag kan inte påminna mig om att jag sett dem, men håller med dig om att de är vackra. Lönntjärfläckarna har jag lagt märke till och sett men inte Lönnmjöldagg. Det är så roligt att läsa dina inlägg. TACK!
De finns bara att köpa i plantskolor. De växer inte ute i skogen. Kram världens bästa mor